Vax

Möjligheternas material

I dagligt tal menar vi oftast bivax när vi talar om vax, honungsbiets byggmateriel. Hur långt tillbaka i honungsbinas mer än 60 miljoner år omfattande utvecklingshistoria vaxet varit med  är omöjligt att fastställa.

Drottningen i bisamhället lever längst och styr det matriakala samhället. Drönarna finns bara under sommarhalvåret och arbetsbina lever under sommarhalvåret 6-8 veckor. De arbetsbin som kläcks under eftersommaren lever över vintern och får en särskild näringsreserv för att kunna leva över vintern och kunna dra in pollen och nektar kommande vår så att bisamhället kan leva vidare. Men det är ungbina som under en tid står för uppbyggnaden av vaxkakorna med hjälp av vaxflingor, som bildas mellan bakkroppens segment.

Bisamhället lever och utvecklas i ett kakbygge av bivax. I kakbyggets centrum sker yngelproduktionen omgivete av ett förråd av pollen, binas bröd runt detta lagras nektarn förvandlad till honung. Kakbygget konstrueras på ett sätt så att det helt kan ventileras med hjälp av binas fläktningar.

Vaxet ger möjlighet att anpassa bygget efter bisamhällets behov ändringar och nybyggnader pågår alltid. Biodlaren kan efter att ha slungat ur honungen smälta ner det vax som inte är intakt eller inte behövs i kupan. Görs detta enbart med hjälp av värme blir det utvunna vaxet klargult, medan om man gör det i vattenbad kan få olika färgnyanser beroende på vaxets ålder.

Vaxet i skattlådan är nytt och vitt blir i smält form mycket ljust gult medan det nere i yngelrummet med tiden kan bli ( genom utarmning) i det närmaste svart. Svärtan beror på kvarblina kokonger och till slut blir det bara ett byggskelett som innehåller ytterts lite vax.

Om biodlaren dessförinnan inte bytt de svarta kakorna överges de av bina, som bygger nytt i tillgängligt utrymme s.k. vildbygge. Det gula vaxet bleks av solljus men behåller sin viskositet och blir om det smälts om åter gult.

Bivax innehåller små mängder naturligt cortison och används därför ofta som bas vid tillverkning av olika salvor och krämer

Tillbaka Sida för utskrift